Den som jämför .se och .nu möter mest likheter: båda toppdomänerna administreras av Internetstiftelsen, båda styrs sedan den 15 januari 2026 av nästan likalydande registreringsvillkor, och fristerna efter att en domän förfallit är exakt desamma. Skillnaderna sitter på tre andra ställen: bara .se vilar på en egen svensk lag, tvister om namnen prövas i två helt olika system, och teckenuppsättningarna skiljer sig åt. Här går vi igenom vad som faktiskt står i regelverken, och vad det betyder för valet.
Samma förvaltare, olika ursprung
.se är Sveriges nationella toppdomän. .nu hör formellt till ön Niue i Stilla havet, men administreras sedan 2013 av svenska Internetstiftelsen. Rätten att förvalta .nu ligger hos stiftelsen IUSN, Internet Users Society Niue, som utsett Internetstiftelsen till administratör, en ordning som prövades rättsligt och där Svea hovrätt i juni 2025 slog fast att Internetstiftelsen följt regelverken.
Att en Stillahavsös toppdomän sköts från Stockholm förklarar varför .nu i praktiken fungerar som en svensk toppdomän: registreringen går via samma återförsäljare, villkoren är skrivna på svenska och ändelsen läses av svenska besökare som ordet ”nu”. För den som undrar vad ett domännamn egentligen är tekniskt har vi en egen genomgång.
Registreringsvillkoren är nästan likalydande
Internetstiftelsen publicerar registreringsvillkoren för båda toppdomänerna på sin sida med villkor och regler för .se- och .nu-domäner. Vi har läst båda dokumenten, som gäller från den 15 januari 2026, parallellt. Detta är identiskt:
- Vem som får registrera. Ansökan står öppen för alla fysiska och juridiska personer med person- eller organisationsnummer, eller motsvarande registerbeteckning. Kravet är ordagrant detsamma i villkoren för .se (punkt 3.1.1) och i villkoren för .nu (punkt 3.1.1).
- Först till kvarn. Båda toppdomänerna tilldelar namn i den ordning ansökningarna kommer in, utan förprövning.
- Namnets längd. Minst ett och högst 63 tecken i båda fallen.
- Registreringsperiod. Ett namn under någon av toppdomänerna kan enligt Internetstiftelsens beskrivning av domännamnets cykel registreras för 12 till 120 månader åt gången.
Fristerna efter förfall är exakt desamma
Ett vanligt antagande är att respitperioden, alltså tiden en innehavare har på sig efter förfallodatum innan domänen släpps till någon annan, skiljer sig mellan toppdomänerna. Det stämmer inte. Enligt Internetstiftelsens beskrivning av domännamnets cykel får ett förfallet namn under båda toppdomänerna först statusen Expired i tio dagar, därefter Deactivated, då namnet slutar fungera på internet men fortfarande kan förnyas av innehavaren. Villkorsdokumenten använder samma formulering om vad som händer sedan: förnyas inte domännamnet avregistreras det ”efter sextio dagars Deaktivering” (punkt 6.2 i båda dokumenten). Efter avregistreringen placeras namnet i karantän fram till frisläppningsdatumet, då det blir ledigt tidigast klockan 04.00 UTC, oavsett toppdomän.
Den som vill följa vägen från förfall till frisläppning i detalj kan läsa vår genomgång av domänens livscykel eller slå upp en domän och se var i cykeln den befinner sig.
Skillnad ett: bara .se har en egen lag
Registret för .se regleras i lagen (2006:24) om nationella toppdomäner för Sverige på internet. Lagen ställer krav på den som administrerar en svensk nationell toppdomän och ger en statlig tillsynsmyndighet rätt att övervaka verksamheten, begära information och meddela förelägganden. Villkoren för .se hänvisar uttryckligen till lagen redan i första punkten.
Villkoren för .nu innehåller ingen sådan hänvisning. .nu är ingen svensk nationell toppdomän och omfattas därför inte av lagen; administrationen vilar i stället helt på avtalskedjan mellan IUSN, Internetstiftelsen, återförsäljarna och innehavarna. I praktiken märker en domäninnehavare sällan skillnaden, men det juridiska skyddsnätet runt själva registret är alltså författningsreglerat för .se och avtalsreglerat för .nu. Svensk lag gäller dock för själva registreringsvillkoren i båda fallen, och tvister om villkoren prövas i svensk allmän domstol (punkt 13 i båda dokumenten).
Skillnad två: tvister prövas i olika system
Om någon anser sig ha bättre rätt till ett redan registrerat namn skiljer sig vägen framåt tydligt. För .se-domäner används Internetstiftelsens alternativa tvistlösningsförfarande, ATF, som är inskrivet direkt i registreringsvillkoren med tre rekvisit som samtliga måste vara uppfyllda för att ett namn ska avregistreras eller föras över.
För .nu-domäner tillämpas i stället UDRP, den internationella tvistlösningsmodell som tagits fram av ICANN. Ärendena handläggs av tvistlösningsorganisationer som ICANN godkänt, tillsammans med innehavarens återförsäljare. Internetstiftelsen är enligt sin egen information inte inblandad i handläggningen av .nu-tvister. Den som köper en .nu-domän och hamnar i en namntvist möter alltså ett internationellt förfarande, medan en .se-tvist avgörs i ett svenskt system.
Skillnad tre: vilka tecken som får ingå
Teckenreglerna är olika, vilket framgår av teckentabellerna på Internetstiftelsens villkorssida. En .se-domän får utöver a till z, siffror och bindestreck innehålla de bokstäver som behövs för svenska och de officiella svenska minoritetsspråken, samt för finska, norska, danska och isländska. Även hebreiska bokstäver är tillåtna i .se-namn. En .nu-domän täcker i stället svenska, de nordiska språken och andra västeuropeiska språk, men inte hebreiska, och tyskt dubbel-s måste skrivas om till ”ss” vid registreringen.
En teknisk detalj ur Internetstiftelsens beskrivning av domännamnets cykel: .nu-zonen uppdateras minst två gånger i timmen, .se-zonen minst en gång i timmen. Ett namnserverbyte kan alltså slå igenom något snabbare för en .nu-domän.
Storleksskillnaden är stor
Enligt Internetstiftelsens domänstatistik fanns 1 472 612 aktiva .se-domäner den 20 juli 2026 och 204 087 aktiva .nu-domäner den 21 juli 2026. .se-zonen är alltså ungefär sju gånger större. För den som letar namn betyder den mindre .nu-zonen att färre namn är upptagna, men också att ändelsen är mindre etablerad i besökarnas ögon.
Vilken bör du välja?
Regelverken ger inget skäl att välja bort någon av toppdomänerna: villkoren, fristerna och skyddet vid förfall är desamma. Valet avgörs av tre frågor. Vill du att registret bakom din domän ska stå under svensk lagreglerad tillsyn väger det för .se. Vill du kunna driva en eventuell namntvist i ett svenskt förfarande i stället för ett internationellt talar även det för .se. Bygger namnet däremot på ordet ”nu”, eller är det namn du vill ha upptaget under .se, är .nu ett fullvärdigt alternativ som registreras på samma sätt, hos samma återförsäljare och på samma villkor i övrigt.
Det mest praktiska med jämförelsen är kanske det den inte visar: efter att Internetstiftelsen harmoniserat villkoren återstår inga dolda fällor mellan toppdomänerna. Skillnaden mellan .se och .nu är i dag ett val av identitet och tvistesystem, inte av regler.
Senast faktagranskad: 2 augusti 2026